fredag 26 augusti 2011
tisdag 23 augusti 2011
Sommarprat del 2.
Nu knackar hösten riktigt ordentligt på hösten. Trodde nog att jag skulle ha hunnit skriva färdigt mina sommarprat. Men men, vad göra. Nu till nästa viktiga två personer. Min farmor var den första. Hennes syster Svea och Sveas man Hjalmar var också två viktiga personer för mig. Efter det att min farmor dog vart Svea som min farmor. Svea och Hjalmar var två personer som älskade kalas. Jag minns när jag var liten och de hade löktalka. Granntanterna kom och "snoppade" lök. Svea lagade mat oc bakade i massor. Andra gånger var det bastubad med granntanten Ida, Majja och John. Där spelades det även kort. Lilla Milla fick följa med och sitta i Hjalmars knä och plocka upp korten. Oj vad jag trivdes. Än idag gillar jag kalas för ingenting och kortspel. Vi bor i huset som Hjalmar och Svea byggde. Ibörjan hade jag hemsk jobbigt att ändra något. Men nu börjar jag inse att fast jag tapetserar om glömmer jag inte bort dem. Hjalmar var kryt gubben nummer ett. Han överlevde det mesta. Pannan som exploderade, tbc när han var ung, han miste benet när han blev äldre. När Jimmy och jag gifte oss var han med i kyrkan. Men på festen orkade han inte följa med. Dagen efter var vi upp med bröllopstårta till honom. Han ville höra allt om festen. Hösten efter somnade han in. Sången som jag skulle ha spelat nu är drömmen om Elin. Min och Jimmys brudvals. Även Hjalmar och Sveas enligt Hjalmar.
torsdag 18 augusti 2011
Millas sommarprat del 1
Jag har alltid undrat vad jag skulle tala om ifall att jag skulle sommarprata i radion. Det kommer nog aldrig att hända men nu kommer jag att blogga mitt dröm sommarprat. Detta kan bli en lång rad sommarprat som kommer att övergå i höst prat.
Del 1.
Jag vill inte glömma bort viktiga människor i mitt liv. Så jag tänkte skriva om dem i mitt sommarprat. Jag tar dem i kronologisk ordning. För det passar musiken jag skulle spela och mitt liv.
Jag kommer att börja med en person som alltid har funnits i mitt liv. Jag fyller 40 år nästa gång jag fyller. Men denna underbara person dog redan när jag var 3 år. Jag brukade fantisera om henne, för det är en hon, när jag var liten. Hon satt på ett moln och dinglade med benen. Hon höll sin vakande hand över mig under hela min uppväxt. Gång på gång talade alla om hur lika vi var. Alla talade om för mig hur mycket hon älskade mig. Jag har bara ett eget riktigt tydligt minne av henne. Det kommer jag att skriva om lite senare. Nu kommer ni att få lära er något om Milla. När jag var liten hade Svea och Hjalmar sommargäster i stugorna. Det var gäster som kom år efter år. En farbror kom tillbaka i 40 år. Sedan hade de andra gäster som var "nya". Dessa gäster var jag väldigt nyfiken på. Det var kvinnan som jag skriver om också. Så sagt och gjort, när gästerna kom till stugorna lade jag och min älskade farmor våra händer på ryggen och gick ner och inspekterade gästerna. Vilken underbar kvinna min farmor måste ha varit. Två barn fick hon begrava Gundis, 3 år och Elof, jag tror att han blev 14 år. Farfar dog när min farbror var nyfödd och pappa var runt 3 år. Tyra som farmor hette jobbade som kokerska på Tjudöskola. Det är flera som berättat minnen från den tiden. Där jobbade hon till pensionen. Sedan hände det något. Min farmor vart sjuk. Hon fick någon sjukdom i hjärnan, jag tror att det var en tumör. Hon tappade helt talet och kunde inte förmedla sig med omvärlden. Det är nu mitt minne av henne kommer in. För mig kunde hon kommunicera med. Jag minns när vi var och hälsade på henne på sjukhuset. Hon satt i en rullstol med en bricka framför sig. På sängen låg en gul sjukhus filt. Jag hade vindruvor med mig till henne. Men hon sköt tillbaka dem till mig så att jag skulle ta dem istället. Jag minns hur ledsna och glada hennes ögon var på samma gång. Jag saknar dig min älskade farmor. Musiken jag skulle ha spelat nu skulle vara Alf Robertsson, Skomakare Anton.
Del 1.
Jag vill inte glömma bort viktiga människor i mitt liv. Så jag tänkte skriva om dem i mitt sommarprat. Jag tar dem i kronologisk ordning. För det passar musiken jag skulle spela och mitt liv.
Jag kommer att börja med en person som alltid har funnits i mitt liv. Jag fyller 40 år nästa gång jag fyller. Men denna underbara person dog redan när jag var 3 år. Jag brukade fantisera om henne, för det är en hon, när jag var liten. Hon satt på ett moln och dinglade med benen. Hon höll sin vakande hand över mig under hela min uppväxt. Gång på gång talade alla om hur lika vi var. Alla talade om för mig hur mycket hon älskade mig. Jag har bara ett eget riktigt tydligt minne av henne. Det kommer jag att skriva om lite senare. Nu kommer ni att få lära er något om Milla. När jag var liten hade Svea och Hjalmar sommargäster i stugorna. Det var gäster som kom år efter år. En farbror kom tillbaka i 40 år. Sedan hade de andra gäster som var "nya". Dessa gäster var jag väldigt nyfiken på. Det var kvinnan som jag skriver om också. Så sagt och gjort, när gästerna kom till stugorna lade jag och min älskade farmor våra händer på ryggen och gick ner och inspekterade gästerna. Vilken underbar kvinna min farmor måste ha varit. Två barn fick hon begrava Gundis, 3 år och Elof, jag tror att han blev 14 år. Farfar dog när min farbror var nyfödd och pappa var runt 3 år. Tyra som farmor hette jobbade som kokerska på Tjudöskola. Det är flera som berättat minnen från den tiden. Där jobbade hon till pensionen. Sedan hände det något. Min farmor vart sjuk. Hon fick någon sjukdom i hjärnan, jag tror att det var en tumör. Hon tappade helt talet och kunde inte förmedla sig med omvärlden. Det är nu mitt minne av henne kommer in. För mig kunde hon kommunicera med. Jag minns när vi var och hälsade på henne på sjukhuset. Hon satt i en rullstol med en bricka framför sig. På sängen låg en gul sjukhus filt. Jag hade vindruvor med mig till henne. Men hon sköt tillbaka dem till mig så att jag skulle ta dem istället. Jag minns hur ledsna och glada hennes ögon var på samma gång. Jag saknar dig min älskade farmor. Musiken jag skulle ha spelat nu skulle vara Alf Robertsson, Skomakare Anton.
lördag 6 augusti 2011
LÖRDAGKVÄLL PÅ KROGEN
Det är kvällar som den här som gör att jag gillar och orkar med att driva Krogen. Ni vet, dagen seger sig fram. Visst, någon kund lite nu och då, men inte full fart. Och inte så lite att man skulle hinna med städning av förrådet eller något liknande. Sedan kommer stammisarna. De är guld värda. Vi har våra fotbollskillar som har blivit riktiga vänner, vi har mannen som känner sig mer hemma här än hemma. Mannen som retar gallfeber på mig men som innerst inne har ett hjärta av guld. o.s.v. Bekräftelsen och uppmuntran av dessa herrar gör att det är riktigt roligt att jobba lördagkvällar. Sedan har jag ju min syster, som ibland #"¤%((/&%/&%¤/)() driver en till vanvett, men som jag älskar med stora bokstäver. Det är hon och jag mot världen. Nu fortsätter arbetet. Kvällen är lång och kunderna är trofasta. Dags att kränga juice och stor och stark.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)