Jag älskar julen. Tänk vilken chans vi har att få umgås och bara var med varandra. Visst, det är stress och jäkt, men det blir ju vad vi gör det till. Vi hade julfest på dagis i torsdags. Eftersom att jag var rätt sliten kändes det inte som om det skulle bli roligt. Men skam den som ger sig. Det blev en riktigt lyckad tillställning. Jag har förstått att det fanns ett lite missnöje med att tomten var grå och inte röd. Men för mig klär sig tomten bara i rött på julafton när han ska vara fin. Man kan inte vara alla till lags. Hoppas att alla hade roligt i alla fall. Barnen var jätte duktiga och verkade ha roligt, det är det som är det viktigaste för det är deras julfest.
Igår var jag sedan på ÅHS styrelsemöte. En intressant tillställning. Efter mötet var det jullunch på Ulfsby källarkrog. Jag åt lamm. Ok men jag kan bara inte gilla det köttet. Hjärnspöke eller inte, men det smakar inte gott. Efter det var det fortsatt möte med inbjudna. Intressant men jag kunde knappt hålla mig vaken för att jag var så mätt av det andra som fanns på julbordet.
Ikväll kommer järngänget på julkul till mig. Vi ska sjunga, äta, dricka och ha kul. Ser fram emot det massor.
Idag har Camilla varit hemma. Dunder förkyld. Nu när jag skulle blogga om hur det är att vara förkyld kom jag på att jag inte visste vilket datum det är. Fram med kalendern. Den 4 december 2008. Det är bara 20 dagar kvar till julafton. Jag tycket nyss att det var sommar, men det var det inte. Tiden springer iväg. Mina första dagisbarn gå nu i 9an och är längre än mig. Det var inte länge sedan jag lyfte upp dem och tröstade dem när de gjort illa sig. Min syster dotter är 21 år. Inte heller hon behöver min tröst. De klarar sig bra själva. Det är inte det som är problemet, utan när jag tittar mig i spegeln märker jag inte det där. Inte när jag funderar heller. Eller gör jag det? Jodå visst har jag ändrat mig. Jag roas inte av att springa på krog, jag vill hellre sitta hemma och ha människor på besök. Jag har inte längre samma värderingar. Visst ändras även jag. Och snart är det midsommar. Kram på er allihop.
Ja, vad kan man säga. Jag har världens bästa man. För det mesta. Han ställer alltid upp på mig. Löftena som man säger när man gifter sig, i nöd och lust, stämmer verkligen på Jimmy. Det gäller allt från att pyssla om mig och vårt hem till större saker. Visst blir det ibland fighter mellan oss. Och då mest när det gäller en kaffekopp i handen. Men för det mesta. Hur mång kan med handen på hjärtat säga att deras man är deras bästa vän. Jag kan det. Visst får inte han veta allt som jag tänker på. Lite hemlisar måste ju alla kvinnor få ha. Kram på dig min älskade man.
Detta är stället som jag tillbringar min mesta tid på när jag inte är hemma eller på möten. Daghemmet Kotten i Geta är min arbetsplats och har varit det sedan 7 januari 2002. Tyvärr kan jag inte skriva om barnen för att jag har tystnadsplikt. Även om roliga saker som händer. För i kommunen där jag arbetar bor det endast 420 personer. Och det tar typ 1,5 sekund innan alla vet vem man talar om. Det är både bra och dåligt att bo och arbeta i en liten kommun som Geta. Det negativa är att alla "vet" allt om alla eller snarare tror att de vet det. En annan sak är att man aldrig får vara anonym. Men detta är även bra. Jag menar när det händer något finns det alltid någon som bryr sig. Det skulle nog inte hända att någon blev liggande flera dygn utan att en granne eller någon annan skulle tycka att det var konstigt att denna person inte synts till. Ja man kan säga att jag har någon slags hat/kärlek till min kommun. Jag kan inte tänka mig att flytta. Här finns allt jag behöver för att må bra. Tystnad, lugn, samhörighet och vänner. Dock blir jag lite rädd och orolig när jag hör om allt som börjar hända inpå knuten. Det värsta är att drogerna nu har gjort sitt fula tryne synligt. Detta måste vi, alla vuxna, ta på allvar och göra något åt. Ett drogfritt Geta, ja tack! Ha det bra så hörs vi igen.
Jaha, då har helgen "flutit" förbi och en julmånaden har startat. Helgen vart helt OK. Trevligt i fredags på Solbacka. I lördags kom Jimmys syster med man hit. Det blev inte som jag tänkt mig men mycket trevligt. En granne var över. Jag hade svårt ned honom ett tag, men nu när jag har lärt känna honom räknar jag nog honom till en av mina bästa vänner. Ibland är det skönt att ha fel. Förkylningen har slagit till i min hals. ONT. Nästan ingen röst och därför är jag hemma från jobbet idag. Ja det var nog allt. Njut nu av december och julstöket. Det ska i alla fall jag göra.
Så var höststämman inom Centern över. Först möte och sedan middag med påföljande dans på Solbacka i Saltvik. Om alla skulle förstå hur trevliga människor som är verksamma inom centern. Efter mötet var det dags för middag som var super god. Tack Anna-Lisa från Hammarland. Sedan dans till Greta. Ja just det, blandvattnet var glömt. Men eftersom att vi bor på den bästa ön i hela världen så ordnade det sig. Min kära man åkte till Geta och fick handla av Gumpan. Sedan dansade vi vidare. En mycket trevlig kväll, men det kändes att denna vecka varit både lång och jobbig. Nu är det dags att städa och lilla jul fixa. Ikväll ska vi ha middag. Och nu har jag blivit förkyld. Ha det bra.
Idag har jag återigen jobbat en lång dag. Jag öppnade dagis klockan 7.00 och slutade mitt sista föräldrasamtal 18.30. Däremellan har jag varit till stan och handlat till Kotten, jag har börjat röja i pyssel material rummet och självklart varit med våra underbara barn. Annars har det inte hänt något idag. I morgon ska jag på Centerns partistämma. Den blir lugn för mig. Jag ska fira jul med Jimmys syster Veronica och hennes man Isac. Ska bli riktigt kul. På Söndag kommer Fillifjonkan hem från sina föräldrar och vi ska på kalas till hennes klasskamrat. Ha det bra.
Ibland kan det komma för mig att jag inte är tillräckligt tacksam. Varför undrar ni nu. Jo, jag har två underbara föräldrar som ställer upp i vått och torrt. Mamma som alltid finns tillhands när man behöver tröst och som vill göra mitt liv så lätt som möjlig. Och pappa som är min klippa i livet. När stormen river som mest vet jag att han står stadigt med båda fötterna på jorden. Visst ska vi alla som känner att våra föräldrar är bäst i hela världen vara tacksamma för varje dag som vi får ha dem kvar i våra liv. Vad beror nu detta på att jag har dessa funderingar? Jo min mamma ligger på KS och skall undersöka ett blodkärl i hjärna. När jag var liten var hon jätte dålig och jag hanterade inte det så bra. Jag stängde av. Den känslan fick jag idag också. När jag är orolig då blir jag arg på min mamma. Jag vet att det inte är så smart, men jag blir det. Jag älskar henne så otroligt. Jag håller alla tummar och det ska gå bra imorgon. Jag är lyckligt lottad. Jag har föräldrar, man, syster, systerdotter och en massa människor som faktiskt ställer upp när det gäller och det är det viktigaste. Allt annat är bara utfyllnad. Ha det bra.
Jag gillar lördagar och söndagar. Så är det bara. Man har tid för en massa saker. Att göra hemlagad pizza, gå igenom papper, träna och umgås. Precis det där har jag pysslat med i helgen och jag har ändå tid över till att göra ingenting. Skönt. Idag sa föresten min lilla (hm inte så liten längre) tjej att jag var den bäste föräldern i hela världen. Vet ni vad det värmde. Hon älskar mig och Jimmy massor berättade hon. Hon älskar sina andra föräldrar också. Men när hon sa de där orden till mig idag kom jag på hur lyckligt lottad jag är som får ha henne hos mig. Det är äkta kärlek. Det är en bra dag idag. Vinden och snön viner runt knutarna och jag kan med ett gott samvete och träningsvärk lägga mig i ett varmt bad och bara njuta, så det ska jag göra snart. Ha det bra tills nästa gång.
En lång dag börjar lida mot sitt slut. Det har varit en bra dag. Det började som alla fredagar med en simtur i godby simhall. Dock lite tidigare än vanligt. 6.10 var jag i bassängen. Sedan var det jobb och där hann jag med massor. Städade ur en massa skåp och leksakslådor. Saker som legat på sedan i somras. Men nu är det gjort. Slutade vid 16.30 och for till Getaboden för att inhandla middagen. Det blev tacos. Pappa var hit på middag och senare ett parti pinakle. Vi har även ägnat oss åt TV tittande. Just nu är Tony med i singing bee, men det klarar jag inte av att se. Så nu ska jag krypa till kojs. Imorgon ska jag klippa mig. God natt och sov gott.
Först upp sedan ner och sedan upp igen. Så känns mitt liv. Jag är fortfarande nöjd med det liv som jag lever nu. Men det finns moment i mitt liv som tar en så onödigt stor plats. De som känner mig väl kan lista ut vilket det momentet är. Jag blir irriterad på mig själv att jag tillåter mig att bli arg, irriterad och trött på detta. Och ni som undrar, nej jag kan inte få bort detta ur mitt liv. Det är bara att gilla läget. Men hur ska jag göra för att inte låta mig provoceras, tömmas på energi. HJÄLP! Jag hatar att känna på detta sätt. Jag är en person som tar tag i problemen och hittar sätt att lösa dem, eller komma runt dem. Men med detta är jag bakbunden känns det som. Tar jag tag i problemet blir det ett fruktansvärt liv och om jag inget gör tar detta över allt. Hua mig. Nej nog med gnäll. Tur att det finns massor med bra saker i mitt liv. Min underbara man, min fosterdotter, min familj, mina vänner och mitt intresse för politik. Ha det bra tills nästa gång.
Just nu, eller snarare ett tag har jag varit ganska nöjd med mitt liv. Ja, vissa dagar är ju inte 100 % bra förstås. Men i allmänhet. Igår hade vi Veronica här på middag. en trevlig middag med samtal om allt och inget. Går dagen var ju en tisdag och då var jag och simmade. Jag kan meddela att skarvarna var på plats. När jag blir äldre skulle jag också vilja vara med i ett liknande gäng. Idag har gått i arbetets och politikens tecken. Först jobb och sedan staden och träffade G och R Nu på kvällen satt jag och spelade på datorn (det är mitt sätt att rensa huvudet), då stegade en av mina äldsta vänner in. Hon kallas för Lill Milla. Henne har jag alltid varit vän med. Hon var tärna på mitt bröllop, vi lekte kaffe kalas med gegga när vi var små, vi var till USA tillsammans för många år sedan, ja man kan säga att vi delat många roliga, trevliga och sorgliga stunder ihop. Detta inlägg vart väldigt rörigt tror jag men vad gör det om 100 år. Kram på er allihopa.
Efter en lugn fredag kväll följer en lugn lördag dag. Mamma och pappa var just här och hälsade på. Som vanligt hamnade vi in på politiska diskussioner. Inget onormalt. Nu har Jimmy gått ut och arbeta med vårt nya badrum. Själv ska jag göra något, men vad vet jag inte. Det blir väl en liten stund framför datorn och sedan ut och dra upp tagg buskar. Jimmy och jag ska sedan åka till den stora staden Mariehamn och handla grönsaker. Allt annat finns hemma redan. Så ha en skön Lördag.
Kram på er allahopa.
Jag har varit så trött länge, men nu har det vänt. Jag har massor med ork och ingen stans att göra av den. Jag skulle vilja göra något roligt, umgås med folk, HJÄLP jag blir tokig. Funderade på att åka iväg till Sverige en kort sväng. Men orka sitta på båten. Nej det är bara ta sig i kragen och hitta på något här hemma. Gå en promenad, fixa mitt bröllops album (6 år efter bröllopet), bjuda hem några vänner. I morgon far vi och hämtar vår fjolla som är på ett kort läger med sina vänner. Det är tomt när hon inte är hemma. Ha det bra och kram.
Uppdaterat; Nu har det ordnat sig. Men jag harar dessa datorer ändå. Varför ska de vara så krångliga????
Mitt mående är på väg uppåt igen. Antibiotikan och rinnexinet verkar redan. Jag är supertrött fortfarande men mår himla mycket bättre redan. Vet inte om jag ska våga simma på fredag. Kanske är det lika bra att hoppa över det eller? Var in till jobbet en snabbis för att skriva på tiomlistorna, våra timvikarier ska ju inte behöva bli utan lön för att jag är hemma och är sjuk. På samma gång konterade jag lite räkningar också. Men nu tar jag bara hand om mig själv. Läser och sover, sover och läser och sover lite till. Jag tror aldrig att jag sovit så mycket som jag har gjort dessa tre dagar som jag varit hemma från jobbet. Nu ska jag gå och lägga mig igen. Ha det bra .
Nu har jag först ringt hälsocentralen i Godby. Men där hade de inte läkare och inte var de speciellt förstående att jag ville träffa en heller. Sedan satt jag i 45 minuter och försökte komma fram till hälsocentralen i Mariehamn. Där var de visserligen förstående men de hade slut på sina tider. Jag överlever att sitta och vänta på jouren i kväll. Men nu måste vi få ordning på läkar situationen på Åland. Vi har bland den bästa sjukvården här på Åland. Men om vi inte har läkare i första rummet så vad gör vi då. Hur ska vi lösa detta? Så nu är det bara att krypa ned i sängen och vänta tills klockan blir 15 så att jag kan åka och vänta på att få träffa en läkare. Ha det bra allihopa.
sedan jag var på Bon Jovi konserten. Min kära syster dotter har varit här, men nu sitter hon på färjan hem till Norrtälje. Det var skönt att ha henne här. Det är ju bara så att hon är en av de personer som känner mig bäst, och hon har varit till stor hjälp nu när jag är sjuk. Hoppas att jag kan få en läkar tid i morgon och slipper åka på jouren. Kram på er.
Nu är det måndag och dags att summera helgen. I fredags var jag till skolan för att vara med när vår kock gick i pension. Tal, sång och presenter. Sedan hem och titta på dobidoo. Lördag morgon for jag iväg tidigt för att delta i ett MISE möte i stan. Det mötet varade hela dagen. På kvällen for jag, min man och två bekanta iväg på rosa bandet gala på Arken i Mariehamn. Riktigt trevligt. Vi kom hem klockan 3.30 på morgonen. Och min vana trogen kunde jag inte sova längre än till 8 på morgonen. När Jimmy vaknade tittade vi på filmen Varg. En helt OK film. Mitt på dagen kom M hem och vi for iväg på kalas till hennes bästis. Där blev vi bjudna på middag. Riktigt trevligt. Ja man kan sammanfatta helgen som en bra helg. Vi skulle ha varit till Tallin på Spa men av det blev det inget. Men Jimmy och jag har planer på att göra någonting bara vi tillsammans med M i vinter. Kanske fjällen. Den som lever får se. Kram på er allihopa.
