Det går upp och det går ner.

Upp och ner. Hit och dit. Hej å hå vad livet drar med mig på sina krokiga, smala, raka och breda vägar. Ena dagen helt ner deppad, nästa helt på topp. Idag mittemellan dag. Även på Krogen. Första riktigt lugna dagen på denna sommar. Nu skulle jag vilja avsluta å åka hem. Syrran ska ha inflyttnings fest å jag kommer senare än alla andra. Blaj blaj blir denna blogg idag. Inte inspirerad. Är det någon som ens läser min blogg? Om skicka en liten kommentar. Hej då vi läs en annan dag.

vad händer...

Vad skulle hända om jag inte orkade mer? Om jag bara lade mig ner och aldrig steg upp mer. Om jag låg där på sängen och sov eller tittade i taket på ränderna i träpanelen. Skulle det ske något då? Idag känner jag mig trött, trött ända in i själen. Inte beror det på att jag sovit dåligt. Vad skulle hända om jag struntade i allt? Om jag bara flöt med, om jag inte längre var jag? Vad skulle hända om jag satte mig själv först? Om jag struntade i allt och alla. Vad skulle hända om jag bara försvann? Utan ett spår. Skulle någonting ändras här hemma eller skulle allt bara lunka på. Varför tänker jag så här just nu? Varför är jag så trött? Jag lever ett bra liv, med en man som älskar mig. Jag har en firma som jag älskar att vara på. Mitt liv ser ut ungefär som jag vill. Ändå är tröttheten övermäktig. En massa borden och måsten. Imorgon känns det bättre. Det vet jag redan. Men vad skulle hända om jag inte orkade mer?

Tung söndag

Det är tungt att jobba söndagar. Ganska mycket folk. Många som vill ha bakis mat. Och själv ska man le och vara trevlig. Ibland, men bara iblan vill man bara lägga ner. För helt plötsligt kommer en stammis in. Slänger ett par ord. Tar en Stor och Stark. Någon kommer in med sin lilla bebis. Man får gosa en stund. Då känns det lite lättare igen. Men just nu skulle jag vilja vara med på när IFK Mariehamn spelar öl.

En stund i mitt liv

Sitter på Krogen. Det är klibbigt varmt. Här i personalrummet surrar AC och det är behagligt svalt. Utanför hör man raggarbilarnas motorer. Två spanjorskor och en "finne från Stockholm" sitter på verandan och njuter av Stallhagen Delikat. Rockabilly musik ljuder från högtalarna Ibland hörs stammisarnas skratt och läten från framsidan. Syrran underhåller dem en stund. Jag vet att min man har en riktigt trevlig kväll med svågern och svågerns svärsom i Mariehamn. Hemma i Saltvik väntar min systerdotter på sin ofödde son, hon njuter av katternas sällskap och den ljuva kuddens mjuka känsla mot kinden. På Korsnäs sitter mamma och pappa, de njuter av sommarkvällens svaga bris. Livet känns ganska bra. MEN. I Norge finns det massor av mammor, pappor, söner, döttrar, mor och farföräldrar, vänner och släkt som bara har sorg i hjärtat. Just nu finns ingen tröst att ge dem. Bara för att EN människa igår bestämde sig för att förstöra deras liv. Vi vet aldrig när det händer. Så fast min tanke går till Broderlandet Norges medborgare så tänker jag njuta av mitt liv. För jag vet aldrig när det tas ifrån mig. Jag njuter av att ha alla mina älskade runt mig. Jag njuter av sommarkvällens bris. Jag njuter samtidigt som en tår trillar nerför kinden. Vila i frid alla ni som föll offer för den helt vanliga Norske mannen. Hoppas att alla ni som har mist en anhörig, vän eller älskad får frid i ert sinne.

Lite minnen

Jag vet att jag skrivit att jag ska koncentrera denna blogg på Krogen numera. Men orkar inte ha flera bloggar så lite privata inlägg kommer det att bli ibland.

Idag fyller två av mina barn 18 år. Nu tänker ni som känner mig att jag har bara en fosterdotter. Och ja, det har ni rätt i. Men jag har en el massa barn som jag önskar allt gått i livet. Jag jobbade bara 10 år på dagis. Men några barn passerade och jag önskar varje ett bra liv. Och som sagt idag fyller två av dem 18 år. Det är från min första kull förskolebarn. Dem första som jag var med och skickade till skolan. När jag ser dem, allihop, idag tänker jag ofta på hur de var när de gick på dagis. Och vad man trodde att de skulle bli när de blev äldre.

Jag är tacksam för att jag fått vara en liten del i deras liv. Där finns läkare, restaurangägare, kockar, lärare, närvårdare, lantråd och till och med president ämnen. Medan jag skriver rullar ansikten förbi. Där finns pojken som min första dag hoppade över en bänk och gjorde illa sig. Jag fick trösta honom trots att jag var helt ny. Efter det var han och jag riktigt goda vänner. Där finns gänget som gjorde hyss i "vilan", pojken som fastnade med huvudet i ribbstolen. Flickan som var så intresserad av allt vi vuxna sa som hon gjorde en gång runt oss. Killarna som aldrig ville komma in utan lade sig i nätet i kätterställningen. Barnen som man vaggat i vagnarna. Barnen som man tränat extra med för att de skulle klara sig bättre i livet. Men där finns också föräldrarna. De som gett en kritik. De som ville förstöra livet för mig. Där finns mamman och pappan som var så tacksamma för den hjälp som jag gav deras barn att jag fick en fin bukett och ett kort med värmande ord. Där finns pappan som klappade mig på axeln och sa, förlåt, du hade rätt.

Vet ni att arbeta på dagis gav mig massor. NU är den perioden förbi i mitt liv. Men barnen som snart är vuxna finns kvar i mitt hjärta. Om någon av er läser min blogg: Lycka till i livet. Jag finns här om ni behöver mig. Jag vill er verkligen väl.

Och till sist. Grattis mina 18 åringar.

Sommar på Krogen

Nu har vi sommar på Krogen. Extra personalen är på plats och glasskiosken testad av ÅMHM. Westerndagen har varit och farit. Men oj vad bra det blev. Kunde ha varit mera folk som var där och lyssnade på Mats Rådberg och hans rankare, Conny Henrix och Joel Fyrvall. Alla var de värda att lyssna på.

Sommar på Krogen betyder MASSOR av människor som har semester. Syrran och jag hade rekord i Lördags. Och Hamburgarna fick högsta betyg. Tur att alla kunder inte fattar vilket kaos det kanbli bakom kulisserna. Och vad varmt det är med pizzaugn, stekbord, fritös, värmeskåp, ugn och spis igång. Man svettas som bara den.

Sommar på Krogen betyder också att Herr Lonken och Fröken Kahru får sig ett uppsving. Det är bara jag som är sotis på alla kunder som sitter på altanen och sippar i sig en god kall Ice medans de samtalar om allt och inget. Gör upp planer inför nästa dag.

Ser även fram emot hösten. Vi ska vara med på öppnagårdar. Nu är planering inför det. o just det. Krogen ska få en liten bebis. Det ser den gamla Nuckan fram emot. Mamman är väl inte allt för glad att vi pratar med Hugo där inne i magan.

Nä nu räcker det för idag. HA det bra till en annan gång.