tisdag 3 februari 2009

Tystdnaden är underskattad

Ny månad. Februari igen. Tiden springer iväg eller är det jag som inte är uppmärksam? Vet inte. Här hemma lunkar allt på som vanligt igen. Förra veckan var inte den bästa i mitt liv. Det sista som hände var att datorn hakade upp sig. Jag kom ingenstans, inte kunde jag stänga av den, inte kunde jag använda den. Så nu är den hos farbror dator doktor. Tack vare det har jag inte kunnat blogga eller surfa runt. Det är inte. Det inte klokt vad fort man blir van och nästan beroende av maskinerna i sitt liv. Men vänner och familj det är ju det som räknas. Och tack vare en av mina grannar och bättre vänner så kan jag nu återigen vara ute och hålla koll. Tack N för lånet av datorn och ha det så bra i Thailand (förväntar oss kort).

Nu till rubriken. Vi har fullt på dagis nu. Alla platser är besatta med barn. Det innebär att det är fullfart från klockan 7.00 till 17.00. Och det är ljud konstant. Och när man kommer hem fortsätter det. Man, barn, släkt och vänner. Jag börjar sent de flesta dagar för att jag stänger.Det innebär att jag har min egen tid på morgnarna I morse cyklade jag och styrketränade jag ca 30 minuter. Efteråt belönade jag mig med ett bad. Jag satte igång bubblorna och låg och njöt. Efter en stund stängde jag v dem och det var då jag insåg; TYSTNADEN ÄR UNDERSKATTAD. Det var knäppt tyst i hela huset. Kattorna låg och sov och Jimmy var ute och jobbade. Helt tyst var det och helt underbart. Jag njöt och hämtade kraft för ännu en dag. Nu ska jag på jobb och ser faktiskt fram emot det. Ta det lugnt, stanna upp och njut av tystnaden när den bjuds.

2 kommentarer:

Emilie sa...

ÄH, du har så fel, när man får höra tystnaden för mycket så är den såååå överskattad, haha. Det blir inge sånt i helgen ;) En massans prat. PUSS

Anonym sa...

VA??? Är dagis fullt nu?? Gud, så skoj...kan en som inte är där just nu tycka iaf ;-)

Bra att du förklarade din frånvaro från bloggandet. Började på riktigt bli lite fundersam vart du tagit vägen. Inte bra, Milla!!

Snart, snart ska jag ta mig i kragen och komma o säga HEJ till dagis igen. Saknar er...:-S

Stora kramen till dej från oss